Igår satt jag och pratade med Katrin här hemma hos mej.. Jätte trevligt!

Sen kollade Katrin på lite kort vi tog förra sommaren då Tekkla var nyfödd och vi gick upp till Roxettes uppfödare för att ta ett generations kort på Roxettes mamma Linda och Roxette och Tekkla. Även kort på uppfödarna Leif och Kerstin!

Då hade Katrin hört att Leif gått bort.. jag trodde ändå inte henne hur mycket jag än litar på henne, ville inte tror att det var sant!

Jag vet att han varit riktigt dålig och låg nere i Lund och kämpade för sitt och hans anhörigas liv.!

När Katrin gått hem ringde jag pappa och mamma om dom visste.. men ingen visvligare ste så därför tyckte mamma att jag skulle ringa Kerstin, vilket jag gjorde!

Hörde att allt inte var som det skulle med Kerstin och då berättade hon...

Jag som ska stötta henne med detta bröt själv ihop...

Han ade inte dött av sjukdommen utan av två hjärnblödningar!

Tänk så tapper han var, han vägrade ge sig!

Efter att jag samlat mej en timme ungefär bestämde jag mej för att åka upp till Kerstin.

Vi kramade varandra och då börja vi båda gråta.

Fan allt känns så märkligt. Var beredd men ändå inte. Saknar honom!

Han gar alltid trott på mej och mina höga tankar om hästarna och han har också alltid sagt att hans finns vid Roxette sida, det har han verkligen!

Alltid har han kommit fram med något gott till henne när vi ridit förbi!

Trevligare människa får man leta efter... Alltid haft ett gott skratt och alltid satt hästarna i första hand!

Han var så mån om dom alla, hade framför allt ett gott öga för min prinsessa!

Kerstin också givetvis...

Men nu känns allt tråkigt jobbigt och orättvist..

En sak är säker- Roxette ska bli frisk för din skull Leif!!!

Det lovar jag både dej och Kerstin!

Nu är Kerstin själv men det ska jag se till att han inte bli, om jag så ska upp mitt i natten för hennes skull ska jag minsann det! Detta är inte rättvist...

Jag älskar er Kerstin och Leif, och Leif vi syns en dag det lovar jag dej! Då ska jag berätta hur det gick med mitt sm!!!

Saknar dej!!

Himlen är oskyldigt blå.... kvar lyster ett hjärta av guld och jag vet vem det står för!