Grattis Tekkla på din namnsdag...

Hennes andra namnsdag och den firade vi så klart..;)

Pappa var först, sen tränaren och sen massor med andra! Tjejen i affären tyckte mest jag var knäpp nr jag sa att jag skulle fira Tekkla för hon hade namnsda.. Vad är det för konstigt med det??

I morgon ska jag fixa en lite överraskning till Latin för att han är såå himmla duktig och hans mamma Natalja för hon är så tapper..

Mer uppdatering kommer i helgen, hinner inte skriva mer just nu! Ha mycket på jobbet att ta hand om...

Hörs!

Ja det är full rulle kanelbulle i mitt liv just nu.. Händer saker konstant och inte nog med det jag tänker absolut för mycket.

Där av jag inte hunnit med detta med bloggen. Men funderar på att starta en ny blogg och att den är lite mer seriös och framför allt ska jag bli bättre på att lägga upp bilder, för som sagt nu händer det grejer!

När vi var hos Lisa i Löberöd så använde hon metoden att sitt på sin unghäst under hösten och sedan ställa av den under vinter för att sedan när våren kommer så är det inte allt för mycket nytt.

Jag tänkte att ja i mitten av September att jag skulle sitta på henne.

Fram till min kära tränare ringde i torsdags och frågade om jag ville ta med Tekkla på lektionen som var igår (lördag). Mamma och Zara skulle träna.

Visst kan jag göra det..

Sagt och gjort- tog in alla tre hästar och Tekkla super nöjd i sina vita lindor och sitt vita schbrak. Jag bjuder på att säga att allt måste matcha och ser väldigt snyggt och genomtänkt, fråga Peta eftersom jag skickade typ fem timmar innan träning och hade lite smått panik om jag skulle ha vitt eller grått;)sån är jag.. Allt back on track och keffire tränset på.

Sen small det till i mitt hjärta, jag skulle lämna Roxette själv och rida iväg med dom andra två och hon fick vara själv...

Tårarna sprutade och tog aldrig slut och jag vet inte hur myckt kramar och pussar hon fick.

Mamma gjorde verkligen allt hon kunde för att jag inte skulle känna mej som världens  hemskaste människa, men dock hjälpte det inte!

Vägen bort va en ren pina och jag jorde inget annat än att tänka på min lilla älskling som tagit mej hela vägen hit..

Väl på banan och Angelika kom jag på att jag inte ens hunnit bli nervös och nu i efterhand, varför skulle jag vara det?!

Vi började med Tekkla och jag longerade henne och hon skötte sig bra brydde sig inte så mycket om Zara som jag trodde hon skulle göra.

Sen var det dags:)

Jag hängde och hängde lite till och hängde ännu en gång och skulle försöka kravla mej över UTAN att sparka henne i rumpan.. Tur man varit gymnast! La mej över henne och tänkte nu bär det av.. Rörde inte en fena!

Reste mej sakta upp och ingen reaktion då heller!

Sen gick vi runt lite grann och vilken klippa hon är min bebis oj förlåt jag menar min häst hon skötte sig galant och var hur lugn som helst. tvivla dock på att hon alltid kommer vara så lugn, förr eller senare kommer det nog något.

Idag gjorde vi samma visa mamma, jag och Tekkla och ingen reaktion idag heller!

Såå skönt:)

Hon är vekligen guld värd!

Nu fortsätter vi likadant denna veckan och sen kommer Angelika på söndag igen och så blir det nog lite nya variate.. Men känns tryggt än så länge!

När vi var klara ville jag bara hem till Roxette!!!!!!!!!

Roxette gnäggade lite grann på vägen som vi hörde när vi närmade oss stallet men jag tror att hon pratade med Katrins nya häst... Han svarade henne iaf!

Detta ´var nog en av dom jobbigaste situationer i mitt liv att lämna den man älskar mest i hela världen helt ensam och jag ger mej iväg på en annapå kvn häst.

Jag var väldigt irriterad och ledsen när vi gick sen och jag fick jätte dåligt samvete för det gick ut över mamma men jag åkte hem och grät som fan (inte för att det kändes bättre)  men sen skickade jag en förklarning till mamma och jag är säker på att hon förstod hur jag kände, det hoppas jag iaf! Jag är givetvis jätte glad för att Tekkkla var så duktig!

Jobb på kvällen och Cicci var återigen på plats på jobbet- det gillar jag! Det första hon säger trillade du av och log med hela ansiktet.haha Olga tyckte jag mest var knäpp som gråtit så mycket att mina ögen var så svullna...

Satt i presonalrummet ett tag på kvällen då det kom över mej igen, sdå kommer hon! PETRA! Hon kom in och gav mej en stor kram och sa grattis. Hade jag orkat gråta hade jag gjort det handlöst...

Hon såg ocks att jag var väldigt svullen i ögonen och idag fick jag ett jätte fint sms av henne som värmde oehört mycket.

Men det känns så jävla ruttet när jag lämande Roxette hemma och veta att jag aldrig mer kommer kunna träna henne mer, fan nu kommer dom där dropparna i ögenen igen.

Allt jag tänker på är OM jag inte ridit henne den dagen hade kankse nästan allt varit som vanligt idag och jag hade kanske tävlat DM nästa helg.

Jag vet inte hur jag ska komma över detta- det hjälper ju inte att prata om det heller.

Är väl bara att kämpa på och se hur länge man orkar!

Vill passa på att säga ett stort GRATTIS till Katrin som har köpt sin aldeles egna häst- en otroligt vacker friser hingst. Hon är verkligen värd honom och som sagt han är otoligt fin och trevlig häst! Önskar dom alla lycka till!

Vill även passa på att skicka en tanke till Natalja och Latin som har det väldigt tufft just nu, och jag vet precis var dom går igenom.. Håller tummar tår hovar och tassar för att dom kommer klara det!

Bara att hoppas att dom klarar det bättre än Roxette och jag för då mår man så här!

Men som sagt bara att sova några timmar och hoppas att morgon dagen bjuder på något posetivt!

Ska se till att fixa lite foton och så, tills dess får ni har det så bra!!!

(En jätte kram till min mamma, pappa och syskon som förstår mina humör svägningar)