Idag var vi ute hela förmiddagen på jobbet och kylan är knäckande, för många barn!

Jag tyckte det var ganska så skönt för äntligen fick jag använda mina älskade termo brallor:)

Sen var det dags för lunch och sen vila, och söta som vi är på jobbet kännde vi att vi behövde fylla på sockret i magen så Knutby och jag fikade i personal rummet sen gick vi hem.

Pyslade lite hemma och gjorde faktiskt lite nytta sen nåkte jag ner och var ute och gick med min polle som jag trodde skulle vara trött idag efter gårdagens pass, men inte!!!

Lika glad i hatten som vanligt:)

Sen ringde stoebo och skulle hjälpa mej med datan och få igång ett program och ja visst lyckades han, täck om jag varit hälften så teknisk!

Åkte tillbaka till stallet coh tänkte Tekkla och jag skulle ha lite träning/kul..

Hon har hat så mycket eneri att hon inte fått ur sig tillräckligt under täcket denna veckan.

Tog av henne täcket och sätte fart med longering, vilken buse hon är! Hon sprang runt som en galning och fattade inte riktigt varför jag stod i mitten och berömde henne, hon ville nog egentligen helst jaga mej...

Hon tycker det är väldigt kul med följa John lekar och följer mej var steg jag tar, min söta lilla häst!

Traven är väldigt maffig och hon har bra flygande steg, i båda varven! :)

Galoppen är dock något vi måste öva speciellt höger!

Eller höger galopp tar hon i rätt varv men har lite svårare att komma igång med den än vänster...

Vänster galoppen är en fröjd att se.

Efetr att vi tränat i tre kvart minskade hon farten och jag släppte då ut henne i hagen igen för dom andra två var helt galna när jag tog Tekkla och inte Roxette!

Dom båda skydda ju henne, synd bara att hon är tuffare än dom andra;) Eller ja Roxette är ju inte rädd för något (MER ÄN ÄLGAR!) men Tekkla hon bara går och går och går, precis som duracellkaninen:)

Imorgon är det vila för kusrana, jag jobbar till halv 4 sen ska jag stanna kvar i två och en halv timme tills det är föräldrar möte.

Ska förbereda lie efter att jag och gulli varit ute och gått!

Idag hade mamma och pappa framkallat korten sen Tekkla föddes, jag bara satt och log år mina underbara hästar, och Zara som började försvarade henne redan då!

Tänk att jag är så lyckligt lottad ändå....!